Limit

Kid är sjuk, jättesjuk. Det lutar nog åt att det är influensa, stackarn. Men det finns ju något gott i allt, som värmen han utstrålar på grund av febern, det är som ett varmt moln. Temperaturen i sovrummet är några grader varmare nu, och igår när jag kom hem från jobbet och var lite frusen var det väldigt mysigt att krypa ner i en så varm säng. Efter en orolig natt hittade jag Kid på golvet i köket med ett glas resorb, vi somnade om. Men vaknade ganska snabbt igen när klockan ringde för Kid skulle upp och skriva teoriprov för körkortet. Efter lite övertygande tjat från min sida och två alvedon var vi iväg, tänkte det var bäst att följa med, då Kid i det tillståndet är ett väldigt lätt byte för vita slavhandeln. Vägen till Stockholm gick sådär, vi fick sitta på golvet på tåget, bakom ett säte på kanske en halv kvadratmeter, Kid i hörnet och jag nästan under en brandsläckare. Frammen på centralen, och upp för rulltrapporna till Klarabergsviadukten, jag ställde mig strategiskt bakom Kid så att om han skulle ramla så skulle han ramla på mig inte ner för trappan. Vi hittade provlokalen, och Kid fotade sig, sedan satt vi på en bänk och väntade. Personer runt omkring som också skulle skriva, satt och försökte panikplugga, vankade fram och tillbaka och såg allmänt uppgivna ut, Kid sov. De öppnade provlokalen, Kid försvann in, jag satt kvar och blev mer och mer närvös för varje minut. Det kom en man utspringande från en annan provlokal, han dansade och sjöng, han hade klart sitt prov. Mer folk kom ut, vissa glada, andra med blanka ögon. Kid kom ut, det var svårt för mig att avgöra hur det gått, men en halv sekund senare ett litet leende och ett "jorå", puh! Hade inte varit kul om han missat, om jag tjatat upp honom ur sjuksägen till ingen nytta. Jag bjöd honom på en kanelbulle och en kaffe för att fira, vi lämnade fram ett kaffekort utan stämplar och kille på seven eleven skämtade om att personalen inte visste hur man gjorde med de där korten och sedan stämplade han hela kortet. Sen åkte vi hem och åt isglass!